- Reset + PDFPrint

"Estlands president: Trump har försäkrat att Nato är en viktig allians", Dagens Nyheter

”Om en djupare dialog ska komma i gång är det Ryssland som måste ändra sig. För Ryssland är den aggressiva parten”, säger Estlands president Kersti Kaljulaid.
© Magnus Hallgren/Dagens Nyheter

24.01.2017

Ingmar Nevéus


○ Med Vladimir Putins Ryssland som granne bygger Estland sin säkerhet på USA och Nato.
○ När Donald Trump kallar försvarsalliansen "föråldrad" är det inte vad esterna vill höra.
○ Två oberäkneliga kollegor gör livet surt för Estlands president Kersti Kaljulaid, som besöker Sverige i dag. DN har träffat henne i Tallinn.


De ser inte direkt skräckinjagande ut, de två glasögonprydda soldaterna i sina mossgröna uniformer som står på vakt utanför presidentpalatset i Kadriorgparken strax öster om Tallinns centrum. Framför dem tvärs över gårdsplanen är fyra flaggor hissade: två estniska och två ukrainska.

President Kersti Kaljulaid har just träffat sin ukrainska kollega Petro Porosjenko som är på officiellt besök. Jag frågar henne om de diskuterade Donald Trump och vad hans tillträde innebär för Europa.

– Nej, vi är båda sådana som inte gillar att spekulera. Vi talade inte om Trump, säger hon.

Det är förstås omöjligt att kontrollera vad de två presidenterna talade om i enrum – kanske var de faktiskt de enda i världen som inte diskuterade Trump. Men att åtminstone Putins namn nämndes är nog ingen vågad gissning.

Samtidigt har de gulblå Ukrainaflaggorna halats och ersatts med EU:s stjärnbanér, och så Natos mörkblå flagga med sin kompassros.

2004 släpptes Estland in i den västliga försvarsalliansen. Medlemskapet är grundbulten i landets säkerhetspolitik och stöds av en överväldigande majoritet av befolkningen.

Med egna väpnade styrkor på 6 500 man, och en aggressiv stormakt som granne, har landet inte något annat val än att lita till den kollektiva avskräckning som 28 länder tillsammans kan erbjuda.

Nu är dessutom förstärkning på väg, efter beslut på förra årets Natomöte i Warszawa. Om ett par månader kommer 800 brittiska och 300 franska soldater, inklusive pansarfordon och stridsvagnar, att stationeras permanent i Estland.

Framflyttningen av Natotrupp till alliansens östra gräns – den gäller också Lettland, Litauen och Polen – ses som en nödvändig avskräckning mot Ryssland efter landets agerande i Ukraina.

Och man behöver inte vara särskilt paranoid för att föreställa sig ett "ukrainskt" scenario här i Estland: Moskvastyrda kravaller bland etniska ryssar, kombinerat med cyberattacker och desinformation, som övergår i väpnad konflikt.

Kommer Nato att ställa upp i ett sådant läge? Det är en fråga på liv och död för esterna.

Under den amerikanska valrörelsen fick de ett svar av Newt Gingrich, topprepublikanen som är en nära förtrogen till Donald Trump. Han sa att Estland är "en förort till S:t Petersburg" som USA knappast bör riskera ett krig mot Ryssland för att försvara.

Trump själv uttalade sin uppskattning för Putin och talade om att upphäva sanktionerna mot Ryssland. Han kallade upprepade gånger Nato för "föråldrat" och menade att övriga medlemsländer betalar för lite, att de åker snålskjuts på USA.

Han har fortsatt att ifrågasätta alliansen även efter valet. I en uppmärksammad intervju för två veckor sedan sa han att Nato var "föråldrat för att det inte tar hand om terror". Och i sitt installationstal beklagade Trump att USA har "försvarat andra länders gränser samtidigt som vi vägrat försvara våra egna".

Allt detta har väckt stor uppståndelse i Estland och de andra baltiska staterna. När jag frågar Kersti Kaljulaid om hon inte är oroad hänvisar hon till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Stoltenberg har haft tillfälle att tala med Trump. Och Trump försäkrade honom att Nato är en viktig allians, att den även fortsatt kommer att vara viktig för båda sidor av Atlanten. Vi lever på det uttalandet, säger hon.

Det viktiga för Estland är besluten i Warszawa om att stationera Natosoldater på estnisk mark. Det har ingen ifrågasatt med ett ord, säger Kaljulaid.

– Men president Trump bör tänka efter noga om det är något som bör ändras i samband med Nato. Det finns alltid något som kan omprövas. Men det finns också värden som aldrig kan omprövas.

Finns det något som bör ändras ur Estlands perspektiv?

– Nej, det tycker jag inte. Warszawabesluten står fast. De innebär att Nato utvecklar sin avskräckning på ett mer aktivt sätt.

En smula oroad är nog Kaljulaid ändå av Trumps svårtolkade budskap. Men hon säger att hon vill vänta och se, att alla nya USA-presidenter vill "trycka på omstart-knappen" med ryssarna när de tillträder.

Men det där med "förort till S:t Petersburg sved väl ändå?

– Nja, jag tänkte så här: vårt förhållande till Amerika är starkare än ett olyckligt uttalande.

Estland har upplevt kriser förr i relationen med Moskva. När ett sovjetiskt krigsmonument skulle flyttas från centrala Tallinn 2007 utbröt kravaller bland ryskspråkiga och över hundra människor skadades.

Någon vecka senare utsattes Estland för en cyberattack som var den mest omfattande hittills mot ett land. Regeringen pekade ut Ryssland som ansvarigt. Och vid en militärparad samma vår svarade Putin med att anklaga Estland för att "skapa osämja" mellan länderna.

Kan något liknande hända igen, som inledning på ett ryskt "hybridkrig" mot Estland? Nej, statykrisen var "en engångshändelse", menar Kaljulaid. Men hon är samtidigt fast i sitt fördömande av Rysslands internationella agerande i dag.

– Om en djupare dialog ska komma i gång är det Ryssland som måste ändra sig. För Ryssland är den aggressiva parten, Ryssland respekterar inte folkrätten. Så att gå tillbaka till "business as usual" är helt enkelt inte möjligt.

När de brittiska och franska soldaterna kommer till sin bas i Tapa öster om Tallinn är de välkomna. Hela 88 procent av de estnisktalande invånarna stöder Natoförstärkningen vid gränsen.

Men samtidigt vill bara 29 procent av Estlands rysktalande minoritet ha en permanent allierad närvaro. I städer som Narva, med stor rysk majoritet, är de flesta emot Nato.

Det är i sådana miljöer som vissa oroar sig för femtekolonnare bland människor som dagligen får höra på rysk tv om ett aggressivt Nato och om "rysshat" i väst.

– Rysktalande är ingen homogen grupp, protesterar Kaljulaid.

– Du kan hitta folk som stöder Putin och som anser att Krim inte är ockuperat, och som gör det på flytande estniska. Och vi har tiotusentals rysktalande med europeiska värderingar. De har levt 25 år i ett land som är fritt och som ger dig rätt att uttrycka din mening.

Kersti Kaljulaids företrädare Toomas Hendrik Ilves vägrade av princip att lära sig ryska. Men själv har hon sagt att hon inte har något emot att använda språket.

– Mitt officiella språk som president är estniska, bara estniska. Men jag är redo att åka till Narva eller vart som helst och påminna folk om att estniska är landets språk. Det kan jag göra på min usla ryska om det behövs. Det bästa sättet att kommunicera är att använda det språk folk kan bäst.

Presidenten vill inte peka ut några landsmän som potentiella förrädare. Men hon är självkritisk och menar att Estland kunde ha gjort mer för att integrera de ryskspråkiga.

– Ja, vi borde ha startat en statlig, ryskspråkig tv-kanal tidigare. En sådan kanal finns i dag. Och ibland har tillgången till undervisning i estniska varit dålig, det har ställts villkor för att delta och så vidare. Samtidigt får man inte glömma att vid självständigheten var vi ett mycket fattigt land.


Fakta. Yngsta presidenten

Kersti Kaljulaid tillträdde som Estlands president i oktober 2016. Hon är landets första kvinnliga president, och dessutom den yngsta presidenten (47 år gammal).

Kaljulaid är utbildad biolog och ekonom. Hon har varit kraftverksdirektör, rådgivare åt tidigare premiärministern Mart Laar och Estlands representant i EU:s revisionsrätt.

Estlands president är landets högsta representant, tillsätter regeringar och kan sända tillbaka lagförslag till parlamentet. Till största del är posten dock ceremoniell – vilket inte har hindrat tidigare presidenter som Lennart Meri och Toomas Hendrik Ilves att hålla hög politisk profil. DN


Fakta. Träffar statsministern och kungen

På onsdagen anländer Kersti Kaljulaid till Stockholm för ett officiellt Sverigebesök.

På torsdag träffar hon kung Carl Gustaf, statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström.


Original article on the Dagens Nyheter webpage.